Följande text är hämtat ur en rapport som gjordes 2003 av BRÅ, Brottsförebyggande rådet:

SYFTET MED KAMERAÖVERVAKNINGEN

Brottsförebyggande åtgärder delas ofta in i två kategorier; sociala och situationella.

Sociala åtgärder tar sikte på att förändra individers benägenhet att begå brott medan situationella åtgärder syftar till att förändra förhållanden i tillfället som främjar till brott. Det kan handla om att försvåra genomförandet av brott, öka upptäcksrisken, minska vinsten av brott eller försvåra bortförklaringar och vid framför allt våldsbrott minska den sociala friktionen (Clarke, 1992). Kameraövervakning är en situationell brottsförebyggande åtgärd. En fördel med framgångsrika situationella åtgärder är att de ofta ger ett snabbt resultat. En kritisk synpunkt som brukar framföras är att effekterna är kortvariga och att en del av brotten kan flytta till andra områden som inte täcks av åtgärden.

Kameraövervakning som brottsförebyggande åtgärd kan fungera på flera sätt.

Åtgärden kan under rätt förutsättningar användas för att:

• avskräcka från brott
• avbryta pågående brott
• bidra till att utreda och bevisa brott och öka tryggheten

I första hand syftar kameraövervakning som brottsförebyggande åtgärd till att avskräcka från brott och ordningsstörningar. Personer som skulle ha begått brott förväntas i större utsträckning än tidigare avstå när det finns kameror på platsen som leder till att den upplevda upptäcktsrisken ökar. En utgångspunkt är då att den potentiella brottslingen handlar rationellt, det vill säga väger fördelar mot nackdelar (vad som kan fås ut av brottet jämfört med att drabbas av de negativa konsekvenserna), inom kriminologin kallat rational choice (exempelvis Clarke, 1992). Detta förutsätter att individen har en viss grad av självkontroll. Upptäcktsrisken, och därmed kameraövervakning, har därför troligen störst betydelse för så kallade frestelsebrott som stöld och rån. Men även på så kallade friktionsbrott, som hot och våld, kan kameraövervakning ha en förebyggande eller förhindrande effekt. I bland annat sådana situationer kan kameraövervakning vara ett hjälpmedel för att utnyttja resurser inom exempelvis polisen effektivare. Kameran ger information som gör att polisen kan infinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt. Därigenom ökar möjligheterna att avstyra eller avbryta pågående brottslig verksamhet. I tredje hand kan inspelat material användas för att bidra till att utreda och bevisa brott. Denna möjlighet kan i vissa sammanhang vara betydelsefull för att åtgärden ska fungera avskräckande i ett längre tidsperspektiv. Slutligen kan kameraövervakning också skapa trygghet (upplevd eller faktisk) för allmänheten. En ökad trygghet kan i sin tur leda till att fler människor, och därmed fler vakande ögon, finns på platsen.

- Brå 2003

OBS! Texten ovan gäller dock bara mot brottsliga effekter.

Med UTS videoanalysbaserade system kan ni även få direkta flödesanalyser, såkallade hotspots där man ser hur mycket aktivitet som finns i olika kameror, direktlarm, loggningar över butikshyllor, fasadbevakningar… Möjligheterna är nästan oändliga.